Linnés växter på Hammarby

På Linnés Hammarby finns den största skatten ur Linnés egen trädgård bevarad. Ett fyrtiotal arter har här överlevt sedan Linnés dagar som troliga rester från Hortus Upsaliensis, det som idag är Linnéträdgården i Uppsala. Dessa arter bildar tillsammans ett ovärderligt biologiskt kulturarv.

Linnés botaniska trädgård i Hammarby har med tiden omvandlats till en uppväxt lundskog med vindlande gångar och kallas "parken". Läs mer om parkens historia.

Tidigare inventeringar

En äldre områdeskarta över Hammarby. Kartan är handtecknad och färglagd på papper med synliga veck och fuktfläckar. I det nedre vänstra hörnet finns en teckenförklaring. I det nedre högra hörnet en handskriven text som lyder enligt följande: Skiss över Linnéanska Stiftelsens område med Upplandsträdgården samt den Ridderbjelkska trädgården och kåltäppan, utvisande ett antal Linnéanska växters utbredning hösten 1941.

I början av 1940-talet gjordes den första stora inventeringen av överlevande linneanska växter på Hammarby av professor Rutger Sernander och tillsyningsman Erik Lindell. Nästa stora inventering skedde 1978 som ett gymnasiearbete av Mariette Steiner och Karin Eriksson under ledning av professor Olle Hedberg och docent Inga Hedberg. Dessa data sammanfattades och utökades av Mariette Manktelow (née Steiner) i en inventering som publicerades 2001 där ett 40-tal arter definierades som linneanska.

Linnés Hammarby ingår i det internationella vetenskapliga världsarvet The Rise of Systematic Biology som Sverige 2010 förde upp på UNESCO:s tentativa världsarvslista. De överlevande linneanska växterna är en viktig del av det bevarade kulturarv som gör att Linnés Hammarby kan få världsarvsstatus.

Senast uppdaterad: 2022-02-02