Fönsterbänken – Solarium
Solarium eller ”fönsterbänken” motsvarar vaporarium på sydsidan. Dessa fönster vetta mot väster och därunder finnas bänkar av gradvis stigande höjd, varpå kunna ställas krukor med de mest olikartade växter. Genom att så placeras samt genom värme hinna de bättre till mognad samt skyddas, i synnerhet nattetid, mot förödelse av köld och oväder. Solariets höjd är 3 1/2 alnar.
Carl von Linné, Hortus Upsaliensis 1745
Solarium var en två meter hög kallbänk, det vill säga den värmdes upp uteslutande av solens strålar. Där stod känsligare växter i krukor, skyddade från dåligt väder och nattfrost. I solariet sommarförvarades också växter från orangeriets Tepidarium såsom lökväxter och pelargoner från Sydafrika samt olika suckulenter.
På platsen för solariet står en liten bod av tegel. Det är oklart vilken funktion den hade på Linnés tid. Den kan eventuellt ha ersatt det ursprungliga solariet som var byggt av trä. Framför solariet fanns en låg drivbänk.