Kulturhistoria och botanik i vacker inramning

Botanisten visar växter för en grupp barn.

Botaniska trädgården är ett av Uppsalas främsta utflyktsmål. Här kan du njuta av den storstilade barockträdgården, besöka det tvåhundraåriga orangeriet med sina vackra praktsalar eller hitta inspiration till egen odling bland stenpartiväxter, köksväxter, sommarplanteringar och i de växtsystematiska kvarteren. I Tropiska växthuset finns Uppsalas enda regnskog!

I Botaniska trädgården ordnas visningar, konstutställningar och andra evenemang. Besök trädgården för att lära, inspireras och njuta av växtvärldens rikedom.

Botaniska trädgården – ett levande museum

Botaniska trädgården fungerar som ett levande växtmuseum. Vi odlar mer än 8 000 arter från alla delar av växtriket, alla typer av miljöer och alla världsdelar. De flesta är vilda arter, så som de ser ut i naturen, men vi har också stora samlingar av både nya och gammeldags kulturväxter. Knappt hälften av arterna kommer från betydligt varmare klimat än vårt svenska. De odlas i något av trädgårdens växthus.

Trädgården har anor som går tillbaka till 1700-talet och är full av kultur och historia. I det storslagna Linneanum finns orangeriet med fikon, apelsin, olivträd, lagerolvon, Linnés lagerträd och många andra spännande växter. Under sommaren kan du gå på upptäcktsfärd bland buskar, träd och rabatter i barockträdgården.

Under den kalla tiden av året är Tropiska växthuset ett populärt besöksmål för den frusne svensken som längtar efter tropikernas fuktiga värme och rika växtliv. Sommartid kan du njuta av en kopp kaffe eller en glass på Café Victoria. Botaniska trädgården är förutom ett härligt utflyktsmål för barnfamiljer och en inspirationskälla för trädgårdsintresserade också en viktig resurs för forskning och undervisning. 

Slottsträdgården blir botanisk trädgård

Botaniska trädgården låg från början öster om Fyrisån, där Linnéträdgården ligger idag. Trädgårdens läge nära ån medförde många översvämningar. Mot slutet av 1700-talet hade trädgården dessutom blivit trångbodd. Carl Peter Thunberg, Linnés lärjunge och efterträdare, lyckades övertala kung Gustaf III att 1787 donera Uppsala slottsträdgård till universitetet att använda som ny botanisk trädgård.

Hortus regius, slottsträdgården, 1679, ritad av Olof Rudbeck den äldre.

År 1807 hade alla växter flyttats till den nya trädgården som invigdes den 21 maj, 100 år efter Linnés födelse. Slottsträdgården var en barockträdgård, ritad av arkitekten Carl Hårleman på 1750-talet. Kungen donerade också pengar till att uppföra Linneanum, den byggnad där Botaniska trädgårdens orangeri finns.  

Både barockträdgården och Linneanum är kulturminnesmärkta. Enligt Gustav III:s donationsbrev skall barockträdgården hållas i samma skick som då den donerades. En omfattande restaurering skedde 1974 då den återställdes efter Hårlemans ursprungsplan. 

Carl Hårlemans planritning över barockträdgården, från 1744, över Botaniska trädgården i Uppsala.Under 1800- och 1900-talet har Botaniska trädgården utvidgats i flera omgångar och nya, mer funktionella växthus, har tillkommit. Trädgårdens främsta uppgift är fortfarande att ge service till forskning och undervisning. Med tiden har den dessutom öppnats allt mer för allmänheten och fått nya uppgifter t.ex. för bevarandet av den biologiska mångfalden. Trädgården fungerar idag också som ett levande växtmuseum med mer än 100 000 besökare om året. 

 

Odlingsförhållanden Botaniska trädgården

  • Odlingszon: 3
  • Läge: 59°51.5’ n. lat. 17°37,5’ ö. long.
  • Minimitemperatur: -30,3°C
  • Maximitemperatur: 37,4°C
  • Medelnederbörd: 550 mm/år
  • Storlek: 10 ha

Vi driver och utvecklar Botaniska trädgården

Uppsala linneanska trädgårdar

Botaniska trädgården utgör, tillsammans med Linnéträdgården och Linnés Hammarby, de linneanska trädgårdarna och är en del av Uppsala universitets musik och museer. Verksamheten drivs av Uppsala universitet med bidrag från Uppsala kommun.

Statligt byggnadsminne

Barockträdgården och Linneanum med orangeriet är statligt byggnadsminne sedan 1935 och förvaltas av Statens fastighetsverk.

Senast uppdaterad: 2022-02-16