Peloria – ett monster
Gulsporre, Linaria vulgaris, har en tvåläppig blomma med en sporre. Den har fyra ståndare, varav två är längre än de andra. Den placerades därmed i klassen Didynamia i sexualsystemet. Blomman hos Peloria, däremot, har fem sporrar och fem lika långa ståndare. Den hamnade därför i en helt annan klass, Pentandria.
Hur kunde det vara så stor skillnad hos ståndarna mellan två annars så lika växter? Linné föreslog till sist att Peloria var en hybrid (korsning) mellan gulsporre och någon annan, okänd, växt. Om denna hybrids frö kunde växa upp till likadana Peloria-plantor så måste man dra ”en vidunderlig slutsats, nämligen att det kan inträffa att nya arter uppstå inom växtvärlden”.
Idag har man visat att Peloria inte är en hybrid utan en mutationsform av gulsporre som uppstår då och då i naturen. Mötet med Peloria tvingade Linné att ändra sina tankar om att en art var något stabilt som inte kunde förändras.
Linnés tankar om artbildning genom hybridisering var inte felaktiga utan istället långt före sin tid. Man antar idag att det är en ganska vanlig artbildningsprocess bland växter. Artbildning kan ske när en hybrid genomgår en dubblering av arvsmassan. Med dubbel arvsmassa kan hybriden och dess avkomma inte korsa sig med någon av föräldraarterna. De isoleras och en ny art har uppstått.
Sporre
En sporre är en strutformad del av blomkronan. I sporren samlas det oftast nektar. En besökande insekt måste sticka ner sin snabel i sporren för att suga i sig nektaren.
Mutation
En mutation är en plötslig förändring av arvsmassan. Det kan ske på många sätt, till exempel under inverkan av solens UV-strålar. En del sådana förändringar märks inte medan andra syns tydligt. Ett exempel på en mutationsform är vita blommor hos blåsippor, där förmågan att tillverka blomfärg har påverkats hos växten.