Kladistik-avslöjar-livets-träd
Så länge det funnits liv på jorden har nya arter uppstått och gamla arter dött ut. En art kan delas i två genom att ett antal individer blir isolerade från alla andra individer. Genom isoleringen utvecklas dessa individ inte bara till en egen art, utan får ofta också ett annorlunda utseende. Hos växter kan en ny art också bildas genom att två arter hybridiserar.

Den mångfald av arter vi ser idag har alltså huvudsakligen uppkommit genom upprepad tudelning av gamla arter. Man kan göra en bild av hur arterna kan ha delat upp sig under evolutionen i form av ett utvecklingsträd (kladogram) som grenar upp sig i de olika arterna.
Alla arter ser olika ut och har olika egenskaper, karaktärer. För att göra ett utvecklingsträd letar man fram de karaktärer som kan dela in arterna i två eller flera grupper. När man har sammanställt alla dessa grupperande karaktärer så låter man ett datorprogram göra ett utvecklingsträd (kladogram), som visar hur arterna är släkt med varandra. Datorn räknar ut vilket träd som är det enklaste och troligaste.
Ibland kan en art se väldigt annorlunda ut jämfört med sina närmaste släktingar. Det kan bero på att den har anpassats till extrema förhållanden, till exempel ökenmiljö. I kladistiska undersökningar bryr man sig mera om vad en sådan art har gemensamt med andra arter än de egenskaper som den är ensam om. Då kan man lättare upptäcka vilka arter som är dess närmaste släktingar.