DNA visar arters släktskap

När två könsceller möts och smälter ihop bildar de en

ny cell och det nya livet börjar. Denna första cell ser mycket lika ut hos alla arter. Så småningom utvecklas den till en alldeles speciell organism, till exempel en kanin eller en kamel. Det som styr cellens utveckling är informationen i dess DNA. Kaninens DNA talar om att den färdiga organismen ska ha långa öron och kort svans, men inga pucklar.

Foto på en kvist av kaffebusken, med motsatta vågiga och glänsande blad samt ansamlingar av klarröda bär-
Kaffebusken

Allt levande består av celler. I varje cell finns DNA som långa trådar med kortare avsnitt, gener. Dessa ärvs från generation till generation men kan också förändras med tiden. Förändringar i DNA är grunden för evolution och uppkomsten av olika arter.

Ett nytt sätt att ta reda på vilka arter som är närmast släkt med varandra är att med moderna metoder jämföra arternas DNA. Helst skulle man jämföra allt DNA, men det är både för dyrt och arbetsamt. Därför tittar man bara på en eller några få gener. Genens byggstenar kan separeras på en gelplatta där de syns som band.

Kaffebuskens DNA syns som ett bandmönster på en gelplatta.
Foto: Katarina Andreasen

För att se hur arterna är släkt med varandra kan man sedan göra ett utvecklingsträd. Det får man fram genom att jämföra likheter och olikheter i DNA hos de arter man undersöker. Ett sådant träd ger ofta den tydligaste informationen om arters släktskap.

Senast uppdaterad: 2021-06-21