Att upptäcka nya arter
På 1700-talet reste Linnés lärjungar ut för att undersöka världen. De samlade växter och djur i avlägsna trakter. Det var en tid då många arter fick sin första vetenskapliga beskrivning, inte minst av Linné själv. Totalt kände vetenskapen då till 20 000 arter. Idag känner vi till mer än 1,5 miljoner arter av alla slags organismer.
Finns det då något kvar att upptäcka? Faktum är att dagens forskare hela tiden beskriver nya arter.
De flesta nya arter påträffas i tropikerna. Många är redan kända för lokalbefolkningarna, men är inte vetenskapligt beskrivna och saknar vetenskapliga namn.
I Sverige kan man också upptäcka nya arter, men då i mindre utforskade organismgrupper, till exempel svampar.
Linnés lärjungar utforskade världen
Linné var mycket populär bland Uppsalas studenter och inspirerade många till att följa i hans bana. Ännu fanns mycket kvar att utforska i Sverige, men det anordnades också expeditioner till andra delar av världen. Nya upptäckter väntade för den som vågade resa.
Flera av Linnés lärjungar blev utsända av honom till olika länder och kontinenter. Från Sverige gick till exempel Ostindiska kompaniets skepp till Kina via Sydafrika. Linné var mycket engagerad i studenternas resor och kallade dem sina apostlar. Han väntade otåligt på att de skulle skicka hem växter och djur till honom. De flesta lärjungarna fick ett växtsläkte uppkallat efter sig och blev på så sätt odödliga inom vetenskapen.
Lärjungarnas resor gav viktiga bidrag till kännedomen om världens biologi och geografi. Alla överlevde dock inte strapatserna. I de tropiska länderna härjade malaria och andra sjukdomar. Sju av Linnés apostlar kom aldrig tillbaka.
Några av Linnés resande studenter
- Peter Forsskål utforskade Jemen 1760
- Daniel Solander var med på Kapten Cooks världsomsegling 1768–1771
- Carl Peter Thunberg tillbringade 1775–1776 på en ö i Japan
- Pehr Löfling reste till Sydamerika1754
- Pehr Kalm undersökte växtligheten i Nordamerika 1747–1751
Lästips:
”Linnélärjungar i främmande länder” av Sten Selander 1960. Bonniers.
”Resenärer i Floras rike” av Göran Schildt 1960. Biblioteksförlaget.
Nya arter i Somalias flora
palmen Livistona carinensis.
Somalia ligger i nordöstra Afrika. Det är ett land vars växter länge har varit till stor del okända för vetenskapen. Under åren 1988 till 2006 ledde Mats Thulin vid Uppsala universitet arbetet med att skriva den första floran över Somalia. Den publicerades i fyra volymer och omfattar totalt nästan 3200 arter, varav ungefär 800 inte finns någon annanstans. Fyrahundra arter beskrevs som nya för vetenskapen under projektets gång.
Linné skickade ut lärjungar till världens alla hörn, men ingen av dem reste till Somalia. Det skulle dröja till 64 år efter Linnés död innan den första växten samlades därifrån och ända till långt in på 1900-talet innan någon försökte göra en lista över växterna i landet.
Somalia är ett torrt land med mycket halvöken och slätter, men också med vackra berg och oändliga havsstränder. Floran är rik med många intressanta växter som många har traditionella somaliska namn. De mest kända växterna är myrra- och rökelseträden, vars kåda har använts i tusentals år, inom medicinen eller som rökelse. Genom arbetet med floran har det klarlagts vilka trädarter som ger rökelse och myrra och i vilka delar av landet de finns.
Tidigare har det mest varit utländska forskare som studerat Somalias växtvärld, men bland annat genom floraprojektet har även somaliska botanister utbildats. Under många år har det varit svårt att arbeta och resa i Somalia, men det botaniska arbetet fortsätter. Fortfarande beskrivs det nya arter från landet varje år.