Experimentalfysikern

Vi vet att Klingenstierna alltsedan hemkomsten från sin lärdomsresa ofta förde in fysik, optik och mekanik i sina föreläsningar. Hans anmärkningar till den översatta boken Inledning til Naturkunnigheten (1747) visade hans fascination över experimenten, t.ex. då han beskriver olika försök med människor, som håller uppladdade glasflaskor och ger ifrån sig gnistor. Ett råd till läsaren avslutar boken:

”Man ska intet underlåta, at fullfölja dessa försök med all flit, och giöra besked för hwad ytterligare märkwärdigt, som torde yppa sig.”

Då han blev vår förste professor i experimentalfysik 1750 fick han själv nya möjligheter att finna det ytterligare märkvärdiga.

Klingenstierna hade sett till att universitet hade skaffat de modernaste instrumenten för sina experiment. År 1738 använde han 6000 daler kopparmynt för en betydande samling instrument från England. I samlingen ingick bl.a. en vakuumpump, en elektricitetsmaskin, en Laterna Magica (ett slags projektor) och ett mikroskop.

Det samspel vi ser hos Klingenstierna mellan fysik och matematik bar också frukt i ett annat sammanhang. Newton hade både i sin Principia (1687) och sin Opticks (1704) uttryckt tvivel om att kunna konstruera en linskombination som eliminerade den färgspridning som blir i en lins på grund av ljusets brytning. Klingenstierna visade  matematiskt 1754 hur ett akromatiskt optiskt instrument skulle kunna konstrueras. För denna upptäckt fick han ett ärofullt pris från Vetenskapsakademien i St Petersburg 1762.