Två professorer vid seklets början

Harald Vallerius (till vänster i bilden) kände tidigt till Newtons teorier. Newtons namn nämns i avhandlingen Theorema de Matheseos Incrementis (en sats om den matematiska utvecklingen), skriven 1694, troligen av Harald Vallerius. Avhandlingen beskriver matematikens olika delar med en namnkavalkad av dess utövare. Han var 1710 med om att starta det första vetenskapliga sällskapet i Sverige, Collegium Curiosorum (de vetgirigas gille). Han hade stort musikintresse och slutförde år 1697 redigeringen av psalmboken tillsammans med Olof Rudbeck d.ä. Han efterträddes som professor av sin son Johann 1712.

Per Elvius (till höger i bilden) var en populär föreläsare, kanske då han föreläste på svenska, inte på latin som var det normala. Han hade också en bra boksamling, bl.a. var han en av de första i Sverige som ägde ett exemplar av Newtons Principia. Anders Gabriel Duhre hade Elvius som lärare och har gett ett gott eftermäle till honom:

”Hr Professor Elvius, hwilcken, eftter han af sina embets sysslor städse war så hindrad, at han icke hinte emot mig förklara sin goda willia med så trägen information, som han gierna hade welat, icke allenast altijd låhnte mig sina besta mathematiska böcker, iämbte underrättelse om methoden at i snarhet läsa dem med frucht, utan iämbwäl hwar gång som iag lefwererade honom samma låhntagna böcker igen, hade mödan ospard at examinera huru iag förstod det, som deruti syntes märckwärdigast.”

^{Elvius skaffade Principia 1698. Den skänktes senare till universitetsbiblioteket, varifrån den stals i början av 1970-talet. Trots försök att återbörda den till Uppsala såldes den vidare på auktion på Christie’s år 2005. Köparen donerade via organisationen American Friends of Uppsala University boken till Uppsala universitetsbibliotek. Principia överlämnades till biblioteket vid en ceremoni den 22 januari 2009.}

Theorema de Matheseos Incrementis

_{Avhandlingen Theorema de Matheseos Incrementis (en sats om den matematiska utvecklingen), skriven 1694, troligen av Harald Vallerius.}

På sid 5 nämns Newtons ”Primarum&Ultimarum rationum” (det första och det sista förhållandet; ett slags gränsvärde). Detta är namnet på första kapitlet i Principia. På sidorna 3 och 4 i avhandlingen finner vi ett bevis för att den nya matematiken är klarare och överlägsen den gamla. Märkligt är att beviset är klassiskt, utgående från axiom och definitioner.

Collegium Curiosorum

Collegium Curiosorum grundades i Gustavianum under peståret 1710 då universitet var stängt. Initiativtagare var universitetsbibliotekarien Eric Benzelius d.y. Förutom Harald Vallerius, deltog hans söner Johann och Göran samt professorerna Johan Upmark, Per Elvius, Olof Rudbeck d.y. och Lars Roberg. Man hade brevkontakt med Christopher Polhammar (efter adlandet 1716, Polhem) och Emanuel Swedberg (efter adlandet 1719, Swedenborg). Sammanträdena upphörde 1711, men sällskapet fick sina efterföljare i Bokwettsgillet 1719, Kungliga vetenskapssocieteten 1728 och Vetenskapsakademien 1739.

Gustavianum

Universitetsbyggnaden Gustavianum innehöll förutom lärosalar också bibliotek, boktryckeri och studentbostäder. Under kupolen låg den berömda anatomiska teatern uppförd av Olof Rudbeck d.ä. på 1660-talet. Gustavianum blev huvudbyggnad för universitetet 1778 efter att Academia Carolina hade rivits.