Växter mot förkylning och värk

Ett annat exempel på medicinalväxters betydelse för medicinen är historien om acetylsalicylsyra, även kallad aspirin. Här har två växter haft huvudroller i utvecklingen. Bägge växterna har använts i hundratals år, långt innan man började isolera kemiska substanser ur dem. Huvudrollsinnehavarna var vitpil, Salix alba och älgört, Filipendula ulmaria. År 1830 lyckades man isolera en substans ur pilbark och eftersom pilsläktet på latin heter Salix döpte man den till salicin. Åtta år senare fann man att den var en glykosid, det vill säga bestod av en sockerdel och en aglykon. Aglykonen kunde oxideras till en syra, som döptes till salicylsyra. Man hittade även likartade substanser i andra växter, bland annat älgört. Ämnet från älgört döptes till spirein då växtens vetenskapliga namn vid den här tiden var Spirea ulmaria.

År 1876 upptäckte man att salicylsyra var bra mot reumatisk värk. En vanlig biverkan var problem med magen. En tysk kemist, Felix Hoffman, vars far led av såväl reumatisk värk som magproblem av salicylsyran, började experimentera. Han modifierade substansen kemiskt till acetylsalicylsyra 1897 varpå faderns magproblem minskade. På läkemedelsföretaget där Hoffman var anställd prövade man nu substansen på djur, vilket lär ha varit första gången som djurförsök gjordes vid en läkemedelsindustri. När man sedan gick över till människor fann man att substansen var bra mot inte bara reumatisk värk utan även annan värk, t.ex. huvudvärk. När substansen skulle lanseras på marknaden ville man ha ett bra namn. Det blev aspirin. A från acetyl och spirin från spirein.

Acetylsalicylsyra är idag ett av våra vanligaste läkemedel mot värk. I många av preparaten kombineras substansen med koffein, som är en bekant växtsubstans. Koffeinet renframställdes ur kaffe redan 1820. Nu har man funnit alternativ användning för acetylsalicylsyra. Man vet att den fungerar som ett blodförtunnande medel och därigenom förebygger blodproppar.

---

Referenser
Lund-Jensen, C. 1988. En framåtblickande hundraåring. Bayer – universalmedlet aspirins uppfinnare. Kemisk Tidskrift 10:50-56.

Linné gav växten det vetenskapliga namnet Rudbeckia purpurea, som en hedersbetygelse till Olof Rudbeck – Linnés företrädare på posten som medicinprofessor. Men numera heter röd rudbeckia istället röd solhatt Echinacea purpurea. Växten kommer ursprungligen från Nordamerika men fördes till Europa under slutet av 1600-talet. Den odlades redan 1699 i botaniska trädgården vid universitetet i Oxford i England.

På Linnés tid kände man inte till att den hade medicinska effekter utan den odlades som prydnadsväxt. En läkare i Nebraska i USA lärde sig av indianerna år 1871 att man kunde använda den krossade växten på sår. Han rekommenderade den sedan som ett blodrenande medel, samt mot eksem, hemmorojder, malaria, migrän, ormbett och reumatism. Under tiden mellan 1885 och 1935 användes växten mot bakterieinfektioner men det slutade man med i och med upptäckten av sulfonamid – ett syntetiskt antibiotikum. I Tyskland genomfördes mycket arbete på växten under perioden 1940–1955 varvid man fann att den inte var så bakteriedödande som man först hade trott och dessutom började användning av penicillin på allvar att sprida sig.

Senare tids forskning har visat att den har intressanta medicinska effekter liksom släktingen purpurrudbeckia, Echinacea angustifolia. Extrakt av dessa växter anses stimulera immunförsvaret och rekommenderas därför mot lindriga infektionssjukdomar.

Sådana extrakt är numera storsäljare på naturläkemedelsmarknaden och man fortsätter att forska på deras effekter. Man har visat att de lokalt har bakteriedödande verkan och påskyndar läkningen av svårläkta sår, vilket motiverar indianernas användning av växten. Man har även gjort många kliniska prövningar som har visat att extrakt av rudbeckia troligen har en positiv effekt på immunförsvaret och därför ska vara bra vid förkylningar och liknande

Lakrits är inte bara en sorts godis utan det finns en växt som heter lakritsrot, Glycyrrhiza glabra. Den är 1-1,5 m hög och växer bl a i Medelhavsområdet. Roten smakar först sött men efter hand något bittert. Den söta smaken kommer av att den innehåller 2-12 % glycyrrhizin, som är en triterpensaponin. Det indunstade extraktet från roten kallas lakrits och används vid godisframställning och som smakförbättrare i mediciner.

Glycyrrhizin och många andra saponiner fungerar slemlösande vid hosta eftersom de sänker ytspänningen. Lakrits används därför som medel vid hosta. Glycyrrhizin är ca 50 gånger sötare än sackaros – rörsocker. Om man äter för mycket kan man uppleva lakritsets laxerande effekt. Sker det under en längre tid får man högt blodtryck och hjärtbesvär. När man äter lakrits är det alltså inte bara tänderna man ska vara rädd om.

Lär dig mer om triterpensaponin och andra kemiska klasser bland naturprodukter.

Gummi arabicum

En annan växtsubstans som spelar stor roll i godisindustrin är Gummi arabicum eller arabiskt gummi som är kådan från en afrikansk acacia, Acacia senegal. Det är en kolhydrat som bl a används som förtjockningsmedel i många halstabletter, t.ex. Läkerol.  

Ett levande fossil har man kallat ginkgon eller det kinesiska tempelträdet, Ginkgo biloba. Trädet uppstod för ungefär 250 miljoner år sedan och har ingen nu levande släkting. De unga bladen är karakteristiskt tvådelade och därför gav Linné växten artepitetet biloba – två lober. Trädet kommer ursprungligen från Kina och Japan. De första exemplaren kom till Utrecht 1730 men spreds sedan snabbt till övriga Europa. Linné använde den inte medicinskt men den har använts under hundratals år i Kina.

På 1930-talet isolerades en grupp substanser som kallas ginkgolider. Det dröjde emellertid ända till 1967 innan man löste den kemiska strukturen. Ginkgolider har visat sig öka blodflödet i i hjärnan vilket hjälper äldre med symptom som minnessvårigheter, trötthet, öronsus och huvudvärk. Man har även visat att de har positiva effekter vid chock, brännskador och inflammatoriska hudsjukdomar. Det finns ännu inga läkemedel utvecklade men det kan nog tänkas komma i framtiden. I Sverige finns ginkgo-preparat bara i form av naturläkemedel.

Vad är naturläkemedel?