Växter mot cancer och andra tumörer
Det finns många olika mediciner mot cancer och andra tumörer. På 1960-talet upptäckte forskare en substans i idegran som efter flera års forskning visade sig vara verksam mot bröstcancer.
Även ämnen i fotblad, som är en populär trädgårdsväxt, har visat sig vara verksamma mot vissa cancerformer. Substanser i fotblad har även visat sig ha positiva effekter på andra sjukdomar, som psoriasis, ledgångsreumatism, Alzheimers och malaria.
Idegranar som botar tumörer
Foto: ULT
National Cancer Institute i USA påbörjade på 1960-talet ett stort projekt med att undersöka effekten hos olika växtextrakt på cancerceller odlade i provrör. Man undersökte mer än 30 000 extrakt av olika växter. En av dessa var en amerikansk idegransart, Taxus brevifolia. Den visade bra effekter och man isolerade 1969 en substans som döptes till taxol då idegranssläktet heter Taxus på latin. År 1993 – tjugofyra år senare – registrerades taxol i Sverige, som ett nytt läkemedel mot bl a äggstocks- och bröstcancer.
Under arbetet med taxol ställdes man inför ett stort problem. Idegranar växer långsamt och för att tillfredsställa den amerikanska marknaden krävdes i början på 1990-talet ungefär 25 kg taxol per år, vilket motsvarar ca 38 000 fullvuxna idegranar. Ur ett hundra år gammalt träd får man numera 1 g taxol, nog för en halv behandling. Det fanns alltså risk att man skulle utrota idegranen. Man försökte därför finna alternativa metoder för att producera taxol. Taxol kan syntetiseras men det tar lång tid och är dessutom fruktansvärt dyrt. Andra arter av idegran kan möjligen användas som källa för taxol eftersom närbesläktade arter ofta även innehåller likartade kemiska ämnen.
Nu har man i den europeiska idegranen, Taxus baccata, funnit substanser som är förstadier till taxol och som sedan kemiskt kan omvandlas till taxol eller liknande föreningar för läkemedelsutveckling. Man har även funderat kring strukturen på taxol. Behövs verkligen alla 112 atomerna i molekylen eller kan man använda delar av substansen för behandling? Det är möjligt att man kan få fram en mindre molekyl med liknande effekter. I så fall är det lättare att utveckla en metod att framställa läkemedlet syntetiskt på ett billigare sätt. Även om ett läkemedel har framställts, arbetar man fortfarande med att vidareutveckla det till en nästa generation av läkemedel.
Lästips:
Nicolau, K. C., Guy, R. K. och Potier, P. 1996. Taxoids: New weapons against cancer. Scientific American. (June):84-88.
Tunón, H. 1994. Granen som blev cancermedel. Forskning och Framsteg 6:41-43.
Fotblad – en mångsidigt läkande ört
Amerikanskt fotblad, Podophyllum peltatum, är en låg ört som växer i skogar i östra USA och Kanada. Växten har en upp till metern lång jordstam. Inom medicinen användes tidigare ett extrakt av roten. Det framställs genom att roten extraheras med alkohol. Sedan koncentreras extraktet och man tillsätter utspädd saltsyra. Då bildas en fällning som tvättas, torkas och sedan mals till ett pulver. Pulvret som inom apoteksvärlden kallas podofyllin innehåller 20% podofyllotoxin, 10% beta-peltatin, och 5% alfa-peltatin.
Tidigare användes podofyllin som ett laxermedel. Den laxerande effekten beror främst på innehållet av peltatiner. Podofyllin användes även mot veneriska vårtor men i den moderna medicinen används istället renframställd podofyllotoxin. Både peltatinerna och podofyllotoxin har hämmande effekt på tumörer och har därför studerats ingående. Man har framställt olika derivat av podofyllotoxin, t.ex. teniposid som används mot bl a cancer i urinblåsan och etoposid för behandling av andra typer av cancer.
trädgården i Uppsala.
Foto: Håkan Tunón.
En annan art indiskt fotblad Podophyllum hexandrum (synonym: P. emodii) växer främst i Himalayas bergstrakter. Podofyllin framställt från denna art innehåller upp till 40% podofyllotoxin och inga peltatiner. Det är därför mindre laxerande än podofyllin från P. peltatum. Indiskt fotbled används idag för renframställning av podofyllotoxin för läkemedelstillverkning. Modern forskning har visat att podofyllotoxin inte bara har effekt mot cancer utan är även användbar mot genitala vårtor och vissa andra virussjukdomar. Man har i kliniska test visat att podofyllotoxin eller strukturellt likartade föreningar har positiv effekt på andra sjukdomar, som psoriasis, ledgångsreumatism, Alzheimers och malaria. Flera nya läkemedel håller därför på att utvecklas av ett svenskt läkemedelsföretag.
Lästips:
Bohlin, L. och Rosén, B. 1996. Podophyllotoxin derivatives: drug discovery and development. Drug Discovery Today 1:343-351.