Växtsubstanser med narkotisk effekt

Mycket av det som vi idag kallar narkotika har sitt ursprung i växtvärlden. Narkotika är egentligen en term för bedövande och sömngivande ämnen men används i dagligt tal om substanser som missbrukas. I en skrift sammanställde Linné alla på hans tid kända berusningsmedel. Den skriften kallade han Inebriantia. Den finns i svensk översättning från Svenska Linnésällskapet. Nedan följer en presentation av några av de narkotika som nämns i massmedia och deras kända medicinska effekter, både på kort och lång sikt.

Cannabis från indisk hampa

Cannabis är troligen det vanligaste narkotiska preparatet och kommer från indisk hampa, Cannabis sativa. Namnet är ett samlingsnamn för både bladen, marijuana, och kådan från honblommorna, hasch. Den psykoaktiva – hallucinogena – substansen heter tetrahydrocannabinol (THC). Hasch innehåller mer THC än marijuana och är därför ett starkare narkotiskt medel.

Opium och heroin från opievallmo

En annan klassisk narkotisk växt är opievallmo, Papaver somniferum. Genom att skära i de omogna frökapslarna får man en mjölksaft att rinna ut och sedan samlas in. Den torkade mjölksaften heter opium och innehåller mellan 9 och 12 % morfin. Både opium och morfin har använts mycket inom medicinen. Ur morfin har man framställt en halvsyntetisk substans som officiellt heter diacetylmorfin men den är mera känd som heroin. Man kan som en kuriositet nämna att den från början var tänkt som ett behandlingsmedel mot alkoholism och morfinism. Heroin användes också för behandling av astma och annan långvarig hosta. Det tog åtskilliga år innan man insåg nackdelarna med detta "läkemedel".

Kokain från kokabusken

Bladen av kokabusken  Erythroxylum coca har i Sydamerika tuggats för att ge ökad uthållighet och minska hungerskänslor. Under 1800-talet lyckades man rena fram en aktiv substans, kokain. Den var lokalbedövande och kunde användas vid ögonoperationer. En nackdel var dess psykoaktiva egenskaper som gjorde att den började missbrukas. Man använde länge ett extrakt från kokabuske i drycken Coca Cola men numera har man tagit bort kokainet. Kokain kan rökas, sniffas in i näsan och injiceras. Om man hettar upp kokain med bakpulver och vatten får man crack.

Andra växter med hallucionogena substanser

I bl a Östafrika tuggar man en växt som heter kath som ibland förekommer i massmedia. I Amerika och Kina finns ett annat växtsläkte som heter Efedra som innehåller liknande substanser men som dricks som ett uppiggande te. Mellanamerikanska indianer har ätit hallucinogena kaktusar för att komma i kontakt med gudarna och på samma sätt har andra kulturer ätit svampar, s k "magic mushrooms". Samtliga dessa växter och svampar innehåller substanser som påminner om ämnen i människans nervsystem, vilket gör att medvetandet påverkas. Man har utifrån dessa även tillverkat halvsyntetiska substanser som amfetamin och ämnena som går under samlingsnamnet ecstasy. Alla påverkar hjärnans frisättning av substanser som påverkar lyckokänslan men de förstör samtidigt också de frisättande cellerna vilket i längden kan leda till mycket svåra depressioner.

---

Instanser för mer information om narkotiska substanser

För ytterligare information om denna typ av substanser kan man vända sig till olika myndigheter och avdelningar som sysslar med vård eller forskning relaterad till narkotiska substanser.

Institutionen för farmaceutisk biovetenskap
Avdelningen för biologisk beroendeforskning
Uppsala Universitet

Giftinformationscentralen
Kan nås akut via 112

Lästips:
Nyman, U och Bruhn, J G 1990. Opiater och vallmoodling – produktion och problem. s. 29-55 ur Naturliga läkemedel. (red. J G Bruhn), Apotekarsocietetens förlag, Stockholm.
Skog, D. 1996 Ecstasy – det högteknologiska knarket. Kemisk Tidskrift/ Kemivärlden 11:32-34.