En pil mot huvudvärk
klassisk flora av C. A. M. Lindman.
Ett annat exempel på medicinalväxters betydelse för medicinen är historien om acetylsalicylsyra, även kallad aspirin. Här har två växter haft huvudroller i utvecklingen. Bägge växterna har använts i hundratals år, långt innan man började isolera kemiska substanser ur dem. Huvudrollsinnehavarna var vitpil, Salix alba och älgört, Filipendula ulmaria. År 1830 lyckades man isolera en substans ur pilbark och eftersom pilsläktet på latin heter Salix döpte man den till salicin. Åtta år senare fann man att den var en glykosid, det vill säga bestod av en sockerdel och en aglykon. Aglykonen kunde oxideras till en syra, som döptes till salicylsyra. Man hittade även likartade substanser i andra växter, bland annat älgört. Ämnet från älgört döptes till spirein då växtens vetenskapliga namn vid den här tiden var Spirea ulmaria.
huvudrollsinnehavarna i utvecklingen
av medel mot huvudvärk.
År 1876 upptäckte man att salicylsyra var bra mot reumatisk värk. En vanlig biverkan var problem med magen. En tysk kemist, Felix Hoffman, vars far led av såväl reumatisk värk som magproblem av salicylsyran, började experimentera. Han modifierade substansen kemiskt till acetylsalicylsyra 1897 varpå faderns magproblem minskade. På läkemedelsföretaget där Hoffman var anställd prövade man nu substansen på djur, vilket lär ha varit första gången som djurförsök gjordes vid en läkemedelsindustri. När man sedan gick över till människor fann man att substansen var bra mot inte bara reumatisk värk utan även annan värk, t.ex. huvudvärk. När substansen skulle lanseras på marknaden ville man ha ett bra namn. Det blev aspirin. A från acetyl och spirin från spirein.
Acetylsalicylsyra är idag ett av våra vanligaste läkemedel mot värk. I många av preparaten kombineras substansen med koffein, som är en bekant växtsubstans. Koffeinet renframställdes ur kaffe redan 1820. Nu har man funnit alternativ användning för acetylsalicylsyra. Man vet att den fungerar som ett blodförtunnande medel och därigenom förebygger blodproppar.
Referenser
Lund-Jensen, C. 1988. En framåtblickande hundraåring. Bayer – universalmedlet aspirins uppfinnare. Kemisk Tidskrift 10:50-56.