Medicinalväxter är viktiga för dagens mediciner
1990-talet. Apoteket Leoparden.
Foto: Kurt Johansson.
Under många århundraden var de flesta av de mediciner som såldes på apotek torkade växtdelar. I sortimentet förekom också delar av djur och olika oorganiska salter. Först under 1800-talet blev det, tack vare framsteg inom kemin, möjligt att isolera de första kemiska substanserna ur medicinalväxter.
Allt eftersom kemin utvecklades blev isolerade substanser allt vanligare på apoteken. Idag är ungefär 40% av apotekens mediciner kemiska substanser från växtriket. Räknar man även in de naturläkemedel som säljs i hälsokostbutiker, så blir det än mer uppenbart att växter spelar en viktig roll inom medicinen. Under 1997 såldes naturläkemedel för runt 1 miljard kronor i Sverige.
Folkmediciner
i Skansens 1700-tals apotek.
Foto: Lotta Egnell.
Ett alternativ till skolmedicinen, den officiella medicinen, har den s.k. folkmedicinen varit i vårt land och är det fortfarande i många utvecklingsländer.
I utvecklingsländerna har man uppskattat att 80% av befolkningen är beroende av folkmedicinska kurer vid olika sjukdomstillstånd och att 85% av kurerna baseras på växter.
Historiskt sett fördes kunskapen om användbara växtkurer vidare genom lärlingsskap, och hela tiden lades ny kunskap till. Med tiden behövdes speciella personer – shamaner, botare eller medicinmän – för att förvalta denna kunskap. I västvärlden ledde denna utveckling senare till en uppdelning mellan läkaren som rekommenderade medicinen och apotekaren som beredde den.
De första läkarna var invandrare
Under 1500-talet var de läkare som fanns i Sverige invandrare. Detsamma gällde de övriga i sjukvården; fältskärer och barberare. På 1600-talet studerade ett fåtal svenskar till läkare utomlands. De kom sedan hem för att praktisera. När Linné var ung vid 1700-talets början fanns det inte mer än 10 tjänster för läkare i Sverige.
Hans föräldrar var således inte nöjda med hans yrkesval då läkaryrket var osäkert. De få läkarna var stationerade i städerna. För att öka möjligheten att få sjukvård även på landet försökte myndigheterna att sprida medicinsk kunskap till folk ute i socknarna. Man tryckte upp böcker, s k sockenapotek, som innehöll behandlingsråd och förslag på mediciner som borde finnas i varje socken. Dessa böcker spreds till prästen, klockaren eller någon liknande myndighetsperson.
Skolmedicin ersätter kloka gummor och kvacksalvare
inte längre används av dagens läkare.
Åderlåtning från 1922.
Foto: Keyland/Nordiska muséets bildbyrå.
På landsbygden fanns även ”de kloka”. Det var lokala läkekunniga eller kvacksalvare, som tog på sig att bota folk i trakten. Det var den befintliga sjukvården i Sverige. Med tiden utvecklades medicinen och antalet läkare ökade. Vid mitten av 1700-talet fanns det mellan 40 till 50 läkare i hela Sverige. Det blev lättare för fler människor att få 'kvalificerad' sjukvård.
Folkmedicinen var ett alternativ att ta till när man inte hade tillgång till utbildade läkare. Under 1700- och 1800-talen publicerades många populärmedicinska böcker. Dessa skrevs ofta av utbildade läkare och gavs ut i många upplagor med stor spridning. Folkmedicinska utövare hade därför redan på 1700-talet tillgång till skolmedicinens populära skrifter när de skulle bota kundkretsens åkommor.
Hälsokost och alternativmedicin
Nu är hälsokost och alternativmedicin närmast att betrakta som dagens folkmedicin. Många av medicinalväxterna som idag säljs i hälsokostaffärerna kunde tidigare köpas på apotek. Nytt är egentligen bara växter som är inlånade från andra kulturers skolmedicin, till exempel de asiatiska medicinalväxterna ginseng och ginkgo. Även många av de metoder som folkmedicinen använder har tidigare använts inom skolmedicinen. Det gäller även många av de medicinska teorier som lanseras som nya alternativ, vilka en gång har varit en del av skolmedicinen men med tiden har förkastats.
Naturligt kan vara farligt
Substanser som finns i växter kan vara verkningsfulla läkemedel men man ska komma ihåg att ”dosen gör giftet”, som redan 1500-talsläkaren Paracelcus sa. Det som avgör om något är giftigt eller inte är mängden man tar. Det som har medicinsk effekt kan även ha biverkningar, vilket även gäller så kallade naturliga läkemedel och hälsokostpreparat. Det som är naturligt är inte alltid så ofarligt som folk ofta tror. Tänk på växter som stormhatt, tibast, tidlösa, odört och bolmört, svampar som lömsk eller vit flugsvamp eller substanser som kokain, nikotin och morfin. Alla är naturprodukter och exempel på att naturligt kan vara långt ifrån harmlöst.
Läkemedelssubstanser från medicinalväxter
Gamla läkemedelssubstanser från medicinalväxter
| Isolerad år | Substans | Ursprung | Vetenskapligt växtnamn |
| 1806 | Morfin | Opievallmo | Papaver somniferum |
| 1818 | Noskapin | Opievallmo | Papaver somniferum |
| 1820 | Koffein | Kaffe | Coffea arabica |
| 1820 | Kinin | Kinabark | Cinchona spp. |
| 1828 | Nikotin | Tobak | Nicotiana tabacum |
| 1832 | Kodein | Opievallmo | Papaver somniferum |
| 1833 | Atropin | Belladonna | Atropa belladonna |
| 1835 | Salicylsyra | Älgört | Filipendula ulmaria |
| 1848 | Papaverin | Opievallmo | Papaver somniferum |
| 1855 | Kokain | Kokablad | Erythroxylum coca |
| 1868 | Digitalin* | Fingerborgsblomma | Digitalis purpurea |
* Digitalin är en glykosidblandning. Idag används några av de renframställda glykosiderna.