Hjortens horn – ett potent läkemedel

Hjortens olika delar var under lång tid viktiga inom medicinen och bl a hjorthorn, fanns länge med i de Svenska farmakopéerna. Med hjorthorn menade man horn från kronhjort, älg eller ren. Man använde framför allt hornen brända och 'preparerade', dvs fint pulvriserade, men även "Hjorthorn uthan Eld preparerat". Då raspade man hornet, kokade det mjukt i vatten, torkade och malde det. Det var ett läkemedel som ansågs verksamt mot gifter, samt mässling och andra smittosamma sjukdomar.

På svenska apotek bereddes även hjorthornsgelé. Det raspade hjorthornet kokades då länge med vatten och den bildade limlösningen silades därefter av. Man tillsatte sen socker, citron och vitt vin. Medlet användes fram till slutet på 1800-talet och ansågs vara särskilt stärkande för sjuka och tillfrisknande.

Hjorthorn är fortfarande med i bl a den kinesiska farmakopén, och moderna undersökningar har visat att horn från andra djur, t.ex. noshörning och vattenbuffel har febernedsättande effekter. Forskare har i hjorthorn bl a funnit kolhydrater med effekt mot magsår och proteiner som både hämmar inflammationer och stimulerar kroppens immunförsvar.

Hjorthornssalt är ett kemiskt jäsmedel som förr framställdes ur bl. a. hjorthorn, därav namnet.