Gift i fiskar och grodor hjälper oss förstå kroppen

Blåsfisk

Den giftiga blåsfisken har spelat en viktig 
roll i förståelsen för kroppens funktioner.

Även havet har bidragit med kemiska substanser som direkt eller indirekt kan användas för att förbättra människans hälsa. Ett exempel är en blåsfisk ur Tetraodon-släktet. Giftet har döpts till tetrodotoxin och finns i huvudsak i fiskens lever och könsorgan.

Skum från pilgiftsgrodor

Ett annat intressant gift är ett skum från vissa sydamerikanska grodor. Sedan länge har indianerna i Sydamerika känt till att när de små färgglada grodorna stressas utsöndrar de giftigt skum genom huden.

Pilar som har behandlats med skummet dödar bytesdjuren mycket snabbare och grodorna heter därför pilgiftsgrodor (t.ex. släktena Phyllobates och Dendrobates). När kemisterna hade renframställt de giftiga ämnena från såväl grodorna som blåsfisken kunde farmakologer konstatera att det var frågan om mycket starka nervgifter.

Nervgifter lär forskarna förstå kroppens funktioner

Dessa gifter har av farmakologer och neurologer sedan använts för att undersöka hur människans nervsystem fungerar. Även gift från olika ormar har använts för att öka förståelsen för kroppens funktioner. Substanser från naturen behöver inte nödvändigtvis bli läkemedel utan man kan också använda dem för att lära sig mera om hur kroppen fungerar. När man förstår hur olika reaktioner sker i kroppen kan man isolera substanser från naturen eller framställa syntetiska substanser för utveckling till läkemedel som har speciella ändamål. Därigenom kan man både maximera den medicinska effekten och minimera biverkningarna.

Moderna undersökningar har visat att en sydamerikansk pilgiftgroda innehåller ett ämne som har ca 200 gånger starkare smärtstillande effekt än morfin.


Referenser:
Bradley, D. 1993. Frog Venom Cocktail Yields A One-Handed Painkiller. Science 261: 1117.
Århem, P. 1984. Vad pilgiftsgrodan lärt nervforskarna. Forskning och framsteg. 8: 13–19

Senast uppdaterad: 2021-11-08