Några exempel på avhandlingarnas innehåll

a. Dietiken
Födoämnenas betydelse för hälsan behandlas bl a i avhandlingen ”Det förändrade köket” (1757). Här finner man en genomgång av vad som ingick i födan tidigare det vill säga före 1700-talet och hur vissa växter ersatts av andra till nytta eller eventuell nackdel. Även olika djurs bidrag till kosten finns med i katalogen. Hetsande kryddor påskyndar åldrandet och mängden av sötsaker gör fibrerna tunna och försvagar kroppens vävnader. Hinduerna har vi att tacka för té, kaffe och choklad, amerikanerna däremot för den giftiga tobaken av vilken hela världen är smittad. Denna insikt fanns tydligen redan på 1700-talet.

I avhandlingen ”Ätliga Frukter” (1763) påpekas att människan inte står närmare något annat djur än apan och har samma slags händer och tänder lämpade för att plocka och äta frukt. Fyra framtänder att bita av frukten och hörntänder att sönderdela den, kindtänder att mala sönder. Mogna frukter framhålls som nyttig föda om de doseras i rätt mängd. Avhandlingen inventerar och systematiserar bär, stenfrukter, äppelfrukter, skidfrukter, sädeskorn och nötter.

b. Sjukdomsläran
I avhandlingn ”Hinder för läkekonsten” (1752) behandlas behovet av noggrann kännedom om sjukdomar och läkemedel. Man hävdar att många läkemedel försummas beroende på okunnighet. Orsaken till att läkemedlen inte utnyttjas anser författaren vara:

slentrian
olika teorier förankrade i olika perioder
försummat fastställande av sjukdomens art
förhastade och ovederhäftiga åsikter om gifter och åtskillnaden mellan dessa och läkemedlen som blott skiljer sig från varandra genom olika styrka
kvacksalvares misstag
läkarnas försiktighet och rädsla att vålla skada
för små läkemedelsdoser
apotekarnas okunnighet i botanik så att de ofta säljer falska växter istället för äkta
bruket av compocita, det vill säga sammanblandning av oförenliga läkemedel
okunnighet om de naturliga klasserna
underlåtenhet att använda huskurer
underlåtenhet att göra resor i Europa
försummande att studera botaniska skrifter
slarv vid sättet att framställa läkemedel
vårdslöshet avseende att vid rätta tidpunkten insamla läkemedelsväxter och förvara dem på rätt sätt

c. Berusningsmedel
En genomgång av olika berusningsmedel avseende verkningar finner man i avhandlingen ”Berusningsmedel” (1761). Här tas upp verkningarna av jästa och destillerade spritdrycker och av berusningsmedel som inte behöver beredas utan kan tas direkt från naturen. Effekten av opium, frön från spikklubba, belladonna, röllika, saffran, tobak etc. beskrivs. Intressant är iakttagelsen av beroende och abstinens hos den som långvarigt dricker alkohol. Linné gör en tydlig beskrivning av ”den eländiga Brännwins suparen, då han om morgonen kommer ur sängen, vara modfälld, darrande, melancholisk, och siuk i alla lemmar...” men när han åter fått brännvin beskriver han vidare så blir vederbörande nöjd och frisk tills dess vätskan förflugit”. Abstinens och biverkningar beskrivs ingående. Hur alkohol påverkar kroppens funktioner har han teorier om, men de är helt felaktiga. Linné noterar att röllika (Achillea millefolium) ibland ersatte humle vid öltillverknng och framkallade att ”folket skulle bli mycket yra och galna”.