Hur skapas ett hängivet intresse?
En viktig fråga är hur ett livslångt intresse skapas genom speciella omständigher i uppväxtmiljön. Att föräldrarnas inställning och stimulans är av betydelse är självklart. Men också karismatiska och pedagogiskt duktiga lärare, spelar sannolikt stor roll.
Tankar kring detta leder till en annan stor naturforskare, Charles Darwin. Även han hade tidigt ett brinnande intresse för naturen: att samla djur, stenar, snäckor, göra iakttagelser och fundera över sammanhangen. Darwins far var läkare. Trots detta såg han med visst förakt på sonens intresse för natur. ”You care for nothing but shooting, dogs, and rat-catching, and you will be a disgrace to yourself and all your family” lär han ha yttrat. (Du bryr dig bara om jakt, hundar och att fånga råttor; du kommer att bringa både dig själv och hela familjen I vanära.) Darwins mor var djupt religiös. Liksom Linné mötte Darwin ett skolsystem, vars huvudsakliga ändamål var att göra lärjungarna duktiga i latin och förbereda dem för att bli teologer. Det var inte något som tilltalade Darwin vars intresse för friluftsliv och naturen tilltagit. När Darwin var 16 år beslöt hans far att Charles till hösten skulle följa med sin bror Erasmus till Edinburgh för att läsa medicin. Här möter Darwin tyvärr lärare som han tycker är i stort lika obeskrivligt tråkiga som lärarna i ungdomsskolan. Fadern insåg till slut det hopplösa i att sonen skulle bli läkare. Nu stod hoppet till studier som kunde leda till en tjänst som präst men så värst mycket teologi studerade Darwin inte. Ett antal ämnen inom filosofi, matematik och fysik klarande han med viss framgång. Hur skapades då intresset för naturvetenskaplig forskning? Liksom fallet var hos Linné förstärks hos Darwin det tidiga intresset att utforska och samla genom mötet med personligheter inom naturvetenskapen. Ett exempel på detta är professorn i botanik J.S. Henslow verksam vid universitetet i Cambridge. Det finns också påverkan i mötet via litteraturen t.ex. Alexander von Humboldts resebeskrivning från Sydamerika och John Herschels bok: ’Inledning till naturfilosofiens studium’.
Det finns något gemensamt och intresseväckande i de båda naturvetenkapliga storheterna Linnés och Darwins väg från barndomen, skol- och universitetsutbildning och deras hängivenhet för naturvetenskapen: mötet med natur under barndomen, konflikten att följa i sina fäders spår och mötet med lärare och personligheter under studietiden. Påfallande är deras egna initiativ och starka motivation. De söker upp lärare, följer dem på exkursioner eller utövande av sin yrkesverksamhet. Här finns inga tillrättalagda fasta kursplaner. Universitetskatalogen tar upp ett antal offentliga föreläsningar – det är allt. Ville man få mer kunskap gällde det att leta upp litteratur, ofta i privata bibliotek. Det var uppenbarligen av stor vikt att etablera ett socialt nätverk och i detta nätverk visa sitt intresse, sin ambition och begåvning.