Nils Rosén & Carl Linnaeus

I sammanhanget ”Linné som läkare” måste man även uppmärksamma en annan av den tidens framstående personligheter – Nils Rosén (1706-1773). Han var också lärjunge till professor Stobaeus. Rosén var utomlands när Linné kom till Uppsala. När Rudbeck blev tjänstledig förordnades Rosén som adjunctus medicinae, och skulle träda i tjänst så snart han kom hem från sin utlandsvistelse.

Rosén skrev ett antal läroböcker: Compendium anatomicum kom ut 1736–37. Skriften Hus- och Reseapotheque utkom 1765.

Källa: Compendium anatomicum; Bilden från original 1736. Hus- och Reseapotheque; Facsimileupplaga 1970 Bokförlaget Rediviva.

Relationen mellan Linné och Rosén har beskrivits som periodvis ansträngd. Rosén anses på olika sätt ha intrigerat för att förhindra Linnés karriär. Motivet kan ha varit konkurrens om tjänsten efter Rudbeck. Rosén kom tillbaka från sin vistelse utomlands 1731 och undervisade då i anatomi och praktisk medicin till studenternas belåtenhet. Han var omvittnat skicklig i praktisk medicin och botanik. Undervisningen i medicin upprätthölls avseende anatomi och botanik enligt katalogen av Rosén medan professor Roberg skulle föreläsa inom fysiologi, characteres morborum och kemi. Roberg var gammal och klen varför Rosén tagit hand även om denna undervisning.

Problematiken kring de åldrande professorerna Rudbecks och Robergs bristande undervisning löstes så småningom. Rudbeck avled hastigt 23 mars 1740 och efter en del påtryckningar från Kansler förmåddes Roberg att gå i pension. Därmed var professurerna i botanik, anatomi m fl ämnen lediga.