Linnes zoologiska avhandlingar

Av de 186 avhandlingar som har Linné som preses är det ungefär 30 som kan kallas för zoologiska. Här nedan listas några av de viktigaste:

De Necessitate Peregrinationum Intra Patriam 1741 (Om vikten av att resa inom sitt eget hemland)

Här betonar Linné den ekonomiska nyttan som kan komma av att kartlägga Sveriges natur. Men det var inte bara naturen som var viktig att undersöka. Lokala sjukdomar och kurer mot dem, nya nyttoväxter och olika jordbruksmetoder skulle också noteras.

De små teckningarna som illustrerar denna text är gjorda av Linné själv under hans resa till Lappland 1732. Ur Iter Lapponicum 1732 (Uppsala 1913)
De små teckningarna som illustrerar denna text är gjorda
av Linné själv under hans resa till Lappland 1732.
Ur Iter Lapponicum 1732 (Uppsala 1913)

Curiositas Naturalis 1748

Handlar om människans roll i skapelsen och hur Skapelsens bok ska läsas. Linné menar att studiet av naturen automatiskt leder till kunskap om Gud och därför är naturalhistorien ett av de allra viktigaste ämnena att studera.

Oeconomia Naturae 1749 (Naturens hushållning) och Politia Naturae 1760 (Naturens styrelseskick)

Båda avhandlingarna behandlar ämnen som ligger nära det vi idag kallar ekologi. Linné beskriver bl.a. hur insekter och växter är beroende av varandra. Hur allt i naturen är förbundet med vartannat och hur organismerna anpassar sig till sin miljö.

Noxa Insectorum 1752 (Av insekterna orsakade skador).

Linné delar in skadeinsekterna efter de föremål som de angriper. Insekter som skadar människans kropp, insekter som skadar matvaror, åkerns skadeinsekter, skogens skadeinsekter osv. Denna avhandling har haft stor betydelse för utvecklingen av den praktiska entomologin.

De små teckningarna som illustrerar denna text är gjorda av Linné själv under hans resa till Lappland 1732. Ur Iter Lapponicum 1732 (Uppsala 1913) De små teckningarna som illustrerar denna text är gjorda av Linné själv under hans resa till Lappland 1732. Ur Iter Lapponicum 1732 (Uppsala 1913)

Cui Bono 1753 (Vad till duger det).

Här föreslår han bl.a. att man ska använda skadeinsekternas naturliga fiender för att bekämpa dem. Metoden som idag kallas "biologisk bekämpning" har blivit alltmer betydelsefull i och med strävan att ta bort de kemiska bekämpningsmedlen.

Instructo Musei Rerum Naturalium 1753 (Instruktioner för naturaliekabinett)

Texten ger instruktioner om hur man bygger upp ett naturaliekabinett. Vilka föremål som ska samlas och hur de ska tas till vara samt hur de skall ställas ut i museet. Innehåller också en förteckning över de viktigaste samlingarna i Sverige på Linnés tid.

Migrationes Avium 1757 (Om fåglarnas flyttning).

Se Linné som ornitolog.

De små teckningarna som illustrerar denna text är gjorda av Linné själv under hans resa till Lappland 1732. Ur Iter Lapponicum 1732 (Uppsala 1913)Instructio Peregrinatoris 1759 (Instruktioner för resande)

En allmän guide för unga naturforskare som skulle resa utomlands. Hur de skall uppträda och framförallt hur viktigt det är att dagligen föra noggranna anteckningar.

Generatio Ambigena 1759De små teckningarna som illustrerar denna text är gjorda av Linné själv under hans resa till Lappland 1732. Ur Iter Lapponicum 1732 (Uppsala 1913)

tar upp problemet med den sk. "uralstringen", dvs. uppfattningen att organismer kan uppstå och föröka sig av sig själva. Linné tillbakavisar denna lära. Han framkastar också en teori om att alla arter inom ett släkte kan härröra från en ursprunglig art som sedan genom hybridisering givit upphov till alla andra arter inom samma släkte.

Fundamenta Ornithologica 1765 (Ornitologins grunder).

Se Linné som ornitolog.

Usus Historiae Naturalis in Vita Communi 1766 (Naturalhistoriens nytta i den allmänna hushållningen).

Naturalhistoriens nytta för jordbruket, trädgårdsnäringen och djurhållningen framhålls. Här ges också flera goda råd hur skadeinsekter kan bekämpas.

De små teckningarna som illustrerar denna text är gjorda av Linné själv under hans resa till Lappland 1732. Ur Iter Lapponicum 1732 (Uppsala 1913)Fundamenta Entomologica 1767 (Entomologins grunder)

Denna avhandling har haft stor betydelse för entomologin. Linné reder här ut det kaos som rådde vad gäller namngivningen och klassificeringen av insekter. Han ger också en mycket utförlig beskrivning av insekternas kroppsbyggnad med särskilda termer för de olika delarna.

Fundamenta Testaceologiae 1771 (Grunderna till läran om molluskerna).

Här behandlas de djur som vi numera kallar för mollusker, blötdjur dvs. snäckor och musslor mm.

Svenska Linnésällskapet har givit ut ett 80-tal avhandlingar med botaniskt innehåll kallade Valda avhandlingar  http://www.linnaeus.se/skrifter/


Litteratur:
Broberg, G. 1978. Carl von Linné: Om jämvikten i naturen (Stockholm).
Brolén, C. A., Linnés avhandling Migrationes avium (Övers.). Inledning och kommentarer av E. Lönnberg. 1935: 25-58.
Lönnberg, E. & Aurivillius, C., 1907. "Carl von Linné såsom zoolog" i Carl von Linnés betydelse såsom naturforskare och läkare (Uppsala).
Smit, P. 1978. "The zoological dissertations of Linnaeus". – Svenska Linnésällskapets Årsskrift 1978: 118-136.
Senast uppdaterad: 2022-02-16