Galanthus – snödroppar

Blommande snödroppar sticker upp ur fjolårslöven vid basen av ett bokträd.

Snödropparnas hemvist

Snödroppar är tuffa varelser som klarar ordentlig med kyla. De vilda arterna finns naturligt i ett område från Pyrenéerna via Medelhavet till Kaukasus och västra Asien, med flest arter i Turkiet och Kaukasus.

ATT ODLA SNÖDROPPAR

De flesta snödroppar är lättodlade och trivs bäst under kyliga odlingsförhållanden. De vill ha fukt under vinter - vår och något torrare under sommaren men de får inte torka ut helt. Odla dem i vandrande skugga under träd och buskar.

Flera olika arter

Det finns idag 22 arter men nya beskrivs hela tiden. Snödroppar är lätta att känna igen som släkte men lite besvärligare när det gäller att skilja arterna åt. De typiska hängande vita blommorna har 3 yttre större blomblad (kalkblad) och 3 inre mindre. De inre har gröna fläckar mot spetsen.

Bladens färg, form och hur de omsluter blomstjälken är viktiga karaktärer vid artbestämning.

I Botaniska trädgården har vi fyra arter snödroppar:

Bladens placering

Snödroppar har två, ibland tre, blad per lök. Hur de sitter i förhållande till varandra i knopp kallas vernation och är en viktig karaktär när man ska skilja arterna åt.

Enklast är det att titta på bladen längst ner där de just har lämnat löken och sitter tätt ihop. Man brukar prata om tre varianter.

applanate: de två bladens översidor sitter platt mot varandra som två handflator. Hit hör G. nivalis.
plicat: bladen sitter platt mot varandra men här är bladkanten tillbakavikt och bildar ett längsgående veck. Hit hör G. plicatus.
supervolute: det ena bladet omsluter det andra. Hit hör G. elwesii.

Grön snödroppe, Galanthus woronowii, har breda, klart gröna blad.

Flera tusen olika sorter

Arterna hybridiserar lätt med varandra, vilket har givit upphov till flera tusen olika sorter. Några av dem är: