Mercurialis perennis, skogsbingel

Skogsbingel bör ha varit av särskilt intresse för Linné eftersom han lät arten illustrera växternas sexualliv när han presenterade teorin om växters sexualitet för första gången. Det var i den berömda handskriften Præludia sponsaliorum plantarum, Förspel till växternas bröllop, från 1729. Han valde troligen skogsbingel för att växten har han-individ och hon-individ och på detta sätt kunde liknas vid människan.

Skogsbingel odlades av Linné i Uppsala botaniska trädgård och troligast är att han flyttade ut arten till Hammarby i undervisningssyfte. Skogsbingel nämndes första gången som linneansk relikt på Hammarby av Fries 1903. Under 1920-talet uppgavs den ha ökat starkt i utbredning. Idag växer den ymnigt både innanför och utanför museiområdets gränser och tycks trivas utmärkt. Skogsbingel fanns avbildad tillsammans med Carl von Linné på den svenska hundralapp som användes 1986 till 2017.