Digitala vårtecken

2021-04-22

I månadsskiftet april–maj hade vi planerat för flera temavisningar i de linneanska trädgårdarna. Våra botanister skulle ha visat vårblommor i Linnéträdgården och i Botaniska trädågrden och trädgårdsmästaren skulle ha visat magnolior i Botaniska trädgården. 1 maj skulle vi dessutom ha öppnat grindarna till Linnéträdgården och Linnés Hammarby. Nu bjuder vi istället på inspirerande bilder och lärande texter här. Håll i och håll ut - snart får vi möjlighet att visa er allt fint på plats!

Vårblomning i Linnés trädgård

Nunnors favoritväxter?

Närbild på ett tiotal blomstänglar av hålnunneört. Några av den är lila och några vita.
Hålnunneört

I Uppländska marker blommar nu nunneörter (släktet Corydalis) i såväl naturen som i trädgårdar. I Linnéträdgården prunkar just nu mängder av hålnunneört med rosaröda eller vita blommor. Namnet kommer från den knöl-lika jordstammen som är ihålig. Hålnunneört är en art från sydligare nejder och finns inte i det vilda i Uppland. Här stöter man på någon av arterna smånunneört (där blommornas stödblad är helbräddade liksom de hos hålnunneört), stor nunneört eller sloknunneört (båda med flikiga stödblad).

På Gotland finns den för ön världsunika gotlandsnunneörten som uppkommit där ur en korsning mellan smånunneört och stor nunneört.

Bild på sibiriks nunneört i knopp. De första gula blommorna håller på att slå ut, men blomklasarna  är fortfarande gulgröna. De sticker upp ovanför ett hav av flikiga blad.
Sibirisk nunneört

De allra första blommorna av sibirisk nunneört har också precis slagit ut. Snart blommar den en masse runt om i Uppsala, framför allt kring Linnéträdgården och på Linnés Hammarby där Linné sådde den för första gången i svensk jord – i tron att fröna han fått var från löjtnantshjärta.

Och varför heter de just nunneörter? Förmodligen för att vissa arter odlats i anslutning till kloster.

Ser du förresten nätvingen? Den sökte vid fototillfället i veckan tillsammans med många humlor nunneörtens nektar i vårsolen.

En växt för dårar?

En ensam vinröd, nästan brun blomma av dårört. Blomman är klockformig och hänger nedanför bladen.

Under härligt gröna blad hittar man redan nu i april dårörtens hängande, mörkt vinröda blommor med gulaktig insida.

Redan namnet avslöjar dårörts giftighet. Den hör till potatisfamiljen liksom ”häxväxterna” spikklubba, bolmört och belladonna.

Innan Linné får en egen dårört skriver han första april 1764 till sin kollega Jacquin att han beundrar Jacquins bild av dårört, att han har herbarieark och frön som, fast han vattnar och observerar krukan med dem i, inte vill gro. Linné vill verkligen ha levande material! Han skriver att han aldrig varit så förundrad över en blomma som denna, i vissa aspekter en Belladonna, i andra en Hyoscyamus (bolmört). Linné spekulerar över en tänkbar hybrid där pappan skulle vara den förra och mamman den senare.

Jacquin namnger dårört efter botanisten Scopoli. Och vi vet att Linné till slut fick uppleva dårörtens skönhet i Linnéträdgården, precis som vi ännu kan göra. Åttonde mars 1771 skriver han nämligen ett brev till denne Scopoli att: ”Scopolia Tua egregie crescit in mio horto” (Din scopolia växer utmärkt i min trädgård).

Den manliga kornellen

Närbild på den gula blomsamlingen på körsbärskornell. Blomsamlingen liknar en gul knapp på den bladlösa grenen.

Många lövträd blommar på bar kvist – så även körsbärskornell. Den växer i det vilda från centrala Europa till Kaukasus men förgyller så här års många svenska trädgårdar med sina gula blommor med en doft påminnande om torsk-block.

Körbärskornell får som namnet antyder ätliga frukter som framåt hösten blir vackert röda och är rika på C-vitamin.

Veden flyter inte i vatten, så tät är den. Därför uppskattats den mycket till sniderier och annat träarbete.

Det vetenskapliga namnet Cornus mas betyder den manliga kornellen, alltså för att särskilja den från den får en då förmoda mer kvinnliga skogskornellen, Cornus sanguina.

Mellan krokus och sippor

Vårlök och andra vårblommande lökar

Bild på en gulblommig "vanlig" vårlök, Gagea lutea. Plantan har fyra blommor, med sex gula kalkblad vardera.
Vårlök Gagea lutea

Vårlök är namnet på den gula, stjärnlika blomma som dyker upp lite varstans i gräsmattor och rabatter så här års. Liksom många andra vårblommande lökar syns den bara till under några veckor för att sedan vissna ner och försvinna helt fram till nästa vår. 

Den tillhör växtsläktet Gagea som innehåller drygt 200 arter i Europa, Nordafrika och västra Asien. I Sverige kan du hitta fem av dem. Alla med gula stjärnlika blommor i en gles  samling i toppen.

Närbild på en blomma av dvaärgvårlök, Gagea minima, med sex spetsiga, gula kalkblad.
Dvärgvårlök Gagea minima

Alla arterna är ganska lika och medan tre av dem är sällsynta så är både vårlök Gagea lutea och dvärgvårlök Gagea minima en vanlig syn i södra Sverige upp till Uppland. För att skilja de två åt tittar man på blombladens form och på de basala bladen, det vill säga bladen som kommer från marken, inte de som sitter på blomstjälken. Vårlök själv har bara ett, platt blad från löken och de gula blombladen är trubbiga medan dvärgvårlök har trådsmala, rundade blad och de gula blombladen är spetsiga.

Blåstjärnor och vårstjärnor

Två stjälkar med varsin blå blomma av reysk blåstjärna, med sex utspärrade kalkblad. I bakgrunden och ur fokus ett hav av blommande ryska blåstjärnor.
Rysk blåstjärna Scilla siberica

Så här till Valborg har gräsmattorna förvandlats till blå hav. Det är olika arter av blåstjärnor och vårstjärnor som står för färgprakten. Rysk blåstjärna Scilla siberica är den kanske vanligaste med sina klarblå, nickande blommor. Här är blombladen fria från varandra, ståndarna är utspärrade och deras skaft (ståndarsträngarna) är rundade. Arten kommer från trakterna runt Kaukasus men trivs utmärkt hos oss och finns idag förvildad på flera platser. 

Närbild på blommande vårstjärnor, i vitt och ljusblått.
Stor vårstjärna Scilla luciliae 

Går gräsmattan i lite mer violettblå så är det vårstjärna Scilla forbesii eller stor vårstjärna Scilla luciliae som står för kulören. Hos vårstjärnor är blommorna mer uppåtvända, blombladen är sammanväxta vid basen, ståndarna lutar sig in mot varandra och ståndarsträngarna är plattade.

Närbild på en blommande stjälk vårstjärna, med fyra vita till ljust blå blommor
Vårstjärna Scilla forbesii 

Vårstjärnans blommor är lite mindre men de har i gengäld fler blommor per stängel, upp till tio är inte ovanligt. Blommorna är lite mörkare i färgen med vit mitt. Stor vårstjärna har större blommor men ofta bara en eller två per stängel. De kan ha upp till fyra blekvioletta blommor, med vit mitt. Båda arterna kommer från Turkiet och odlas som trädgårdsväxt här.

Vårstjärnorna hörde förut till ett eget släkte Chionodoxa

Lika som bär

Närbild på en planta av porslinshyacint, med en tär stängel med vita stjärnsformade blommor, med en ljusblå nerv på kalkbladen.
Porslinshyacint Puschkinia scilloides

När du passerar genom Barockträdgården så passa på att böja dig ner och titta på porslinshyacinterna som nu blommar för fullt i gräsmattorna. I rundeln vid Thunbergsgrinden har vi planterat både vanlig och en vit form att njuta av. Du känner igen dem på de blekblå nästan vita blommorna samlade i klasar. Blommorna har ett blått streck på utsidan av varje blomblad och ståndarna är sammanväxta till en kon runt pistillen. Naturligt växer porslinshyacint i gräsmark på några tusen meters höjd i Turkiet med omnejd. 

Närbild på gräsmatta full med ljusblå blommande persisk vårstjärna.
Persisk blåstjärna Scilla mischtschenkoana

Arten är döpt efter en växtsamlande rysk greve (Apollos Apollosovic Mussin-Puschkin) som upptäckte arten under en resa i Kaukasus 1802. Porslinshyacint förväxlas lätt med persisk blåstjärna Scilla mischtschenkoana som också har blekblå till vita blommor med ett blått streck på varje blomblad. Men persisk blåstjärna har färre blommor per stängel och fria utspärrade ståndare.

Sköna magnolia

Nyheter