Innan för ett skyddande plank

2023-04-01

Hortus Upsaliensis, tavla av Hallman 1745.

Varje vår får vi i de linneanska trädgårdarna frågor om planket mellan Linnéträdgården och Svartbäcksgatan. Många tycker att det är synd att det inte går att se in i trädgården och att planket gör att det är svårt att hitta till trädgården. Här har vi samlat lite information om varför det gröna planket finns där och om dess historia.

Nästan hundra år innanför en grönt plank

Planket mot Svartbäcksgatan väcker känslor – fult, fientligt, utestängande, vackert, funktionellt, charmigt. Det skymmer sikten för flanörer samtidigt som det höjer upplevelsen för trädgårdens besökare.

Tack vare det skyddande planket stängs mycket av ljuden från gatan ut. Att kliva in i trädgården är som att kliva in i en oas mitt i staden där binas surr bildar ljudmatta. Precis så var de första muromgärdade trädgårdarna tänkta att fungera. Morernas trädgårdar och alla kloster trädgårdar vore inte lika fridfulla och skulle inte locka till besök på samma sätt utan sina murar.

Det höga träplanket framför Linnéträdgården har förstås sin egen och lite kortare historia. Till en början var det nya staketet mot Svartbäcksgatan lågt. Under 1930-talet när Linnémuseet öppnade i den tidigare prefektbostaden ersattes det av ett högre plank. På den bild över Akademiträdgården från 1745 som Svenska Linnésällskapet använde som förlaga när de började restaurera trädgården för drygt hundra år sedan är trädgården omgärdad av ett högt och tätt staket.

Nyheter

Senast uppdaterad: 2023-05-26