Linnéträdgården 100 år som besöksträdgård

2023-05-26

Blommande rabatt med vit Venusstaty och gu-rappat orangeri i bakgrunden. Inramat av formklippta häckar och träd.
Den 27:e maj 1923 invigde Svenska Linnésällskapet Linnéträdgården, renoverad efter målningar
från 1745 och Carl von Linnés noggranna anteckningar om växterna i trädgården.

I år firar Linnéträdgården hundra år som besöksträdgård och hundra år som äreminne över Carl von Linné. Det firar vi bland annat med en fotoutställning och med en kunskapsdag i trädgårdens orangeri, lördag 27 maj. Då står förhoppningsvis trädgårdens vårkvarter fortfarande i blom samtidigt som träden s löv spricker ut och bina surrar.

Sveriges första botaniska trädgård grundades intill Fyrisån i Uppsala redan 1655. Efter storhetstider under Olof Rudbeck och Carl von Linné förföll den men fick nytt liv på 1920-talet efter hårt arbete av Svenska Linnésällskapet. Den 27:e maj 1923 invigde sällskapet Linnéträdgården, renoverad efter målningar från 1745 och Carl von Linnés noggranna anteckningar om växterna i trädgården. Återigen kunde besökare få uppleva den trädgård som på 1700-talet var ett ledande forskningscentrum i botanik, platsen där Carl von Linné utvecklade sina idéer om sexualsystemet och där han introducerade det nya sättet att namnge växter och djur, med ett släktnamn och ett artepitet.

Lördag 27 maj bjuder Svenska Linnésällskapet tillsammans med de linneanska trädgårdarna vid Uppsala universitet in till kunskapsdagen "Hundra år av återväxt" i Linnéträdgårdens orangeri. Det blir föredrag om några av de drygt 1 000 växtarter som odlas i Linnéträdgården i dag. Vilka är de, varför odlar vi dem och varför odlar vi inte alla de 3 000 arter som Carl von Linné en gång odlade här? Vi berättar också om de Linnésamlingar som finns i Uppsala.

Dans från 1600- och 1700-talen

Mellan föredragen bjuder dansgrupperna Grevinnan Brahe och Branicula på dans från 1600- och 1700-talen till ackompanjemang av Brahekvartetten.

En höjdpunkt under dagen blir de föredrag och samtal som arkeologerna Annika Nordström och Karin Lindeblad samt idéhistorikern Annika Windahl Pontén kommer att bjuda på. Med utgångspunkt i förra sommarens arkeologiska fynd i samband med utgrävningar i Linnéträdgården, föremål i Linnémuseet och skriftliga källor kommer de att diskutera vilka som levde i trädgården på 1700-talet. Hur såg vardagsliv och bordskultur ut och vad innebar det i vardagen att vara vetenskapsman på 1700-talet? Arkeologerna har också med sig en del av de föremål som de hittade under utgrävningarna på förgården under sensommaren 2022.

Kunskapsdagen avslutas med en exposé över Svenska Linnésällskapets arbete med renoveringen av akademiträdgården och en tillbakablick på förra seklets början. Vad hade historiska minnesmärken för funktion i nationsskapandet då? Vad kan vi lära oss dem?

Elin Bäckström

Nyheter

Last modified: 2023-05-26