UU : Uppsala linneanska trädgårdar : Botaniska trädgården : Historia
Uppsala universitet
Hoppa över länkar

Botaniska trädgården

Historia

Uppsala universitets botaniska trädgård är den äldsta botaniska trädgården i Sverige. Den anlades 1655 av universalgeniet Olof Rudbeck den äldre, professor i medicin. Då låg trädgården mitt inne i Uppsala, i stadsdelen Svartbäcken nära Fyrisån (bilden). I trädgården kunde medicinstudenterna lära sig botanik och studera medicinalväxter. Mot slutet av 1600-talet fanns mer än 1800 växtarter i trädgården, många odlades för första gången i Sverige, till exempel potatis.

Olof Rudbecks botaniska trädgård fick svåra skador under den stora stadsbranden i Uppsala 1702. Eftersom universitetet saknade medel att återställa den, hamnade trädgården i en period av vanvård.

År 1741 tog Carl von Linné över som föreståndare för den då förfallna akademiträdgården. Han omvandlade den till en av de främsta trädgårdarna i världen. Genom sina goda kontakter över hela världen kunde han föra samman tusentals växter. De odlades i en speciell ordning fastställd av Linné, enligt sexualsystemet eller i ekologiska planteringar. Linnés botaniska trädgård är idag rekonstruerad efter hans ursprungliga plan från 1745. Den kallas numera Linnéträdgården och är ett levande minnesmärke över den store naturforskaren.

Läget nära Fyrisån var olämpligt för trädgårdsodling till följd av ständiga översvämningar. Mot slutet av 1700-talet hade trädgården dessutom blivit trångbodd. År 1787 donerade därför Gustav III Uppsala slottsträdgård till universitetet att användas som ny botanisk trädgård. Slottsträdgården var en barockträdgård, ritad av arkitekten Carl Hårleman på 1750-talet. Kungen donerade också pengar till att uppföra Linneanum, den byggnad där Botaniska trädgårdens orangeri finns.

Både barockträdgården och Linneanum är kulturminnesmärkta. Enligt Gustav III:s donationsbrev skall barockträdgården hållas i samma skick som då den donerades. En omfattande restaurering skedde 1974 då den återställdes efter Hårlemans ursprungsplan.

Under 1800- och 1900-talet har Botaniska trädgården utvidgats i flera omgångar och nya, mer funktionella växthus, har tillkommit. Trädgårdens främsta uppgift är fortfarande att ge service till forskning och undervisning. Med tiden har den dessutom öppnats allt mer för allmänheten och fått nya uppgifter t.ex. för bevarandet av den biologiska mångfalden. Trädgården fungerar idag också som ett levande växtmuseum med mer än 100 000 besökare om året.

Några av Botaniska trädgårdens prefekter och akademiträdgårdsmästare, från 1600-talet till idag.